Att ta bilder är ett sätt för mig att uttrycka mig kring det ospecifika och obskyra. Jag behöver inte nödvändigtvis veta vad jag tar en bild av, jag kan ta den ändå. Fotografi tillåter mig därför att tala om det jag annars bara kan förnimma ordlöst.
Mitt fotograferande handlar om hur jag upplever världen och att finnas i den, ur en slags metafysisk synvinkel. Sedan jag var liten har jag tänkt mycket på vad det egentligen innebär att existera och alltid försökt greppa något bortom tid och rum. Vart tar man vägen när man dör? Kommer man upphöra att existera? Vad är det att inte existera? Hur blir det då?